Dag: 25 juli, 2017

Trodde jag hade en vagel i ögat. Det var i mars som jag märkte hur ont det började göra precis där vid ögonfransarna har sina rötter på ögonlocket. 

Det blev sådär ilsket rött och det gjorde ont både på själva vageln och så liksom på själva hinnan på ögat där det skavde som tusan. 

Jag googlade självklart på det här och läste mig fram till att en vagel kan man ha i flera månader. Låt den vara bara, tänkte jag. Den försvinner väl snart av sig själv helt enkelt. 

Efter ett par månader började jag bli trött på hur den störde min syn. Den var i vägen i mitt synfält och ögonlocket började att kännas för tungt. 

Bokade en tid hos vårdcentralen hemma i ljungsbro. Fick en tid hos en sköterska. Hon blev misstänksam och tyckte inte det såg ut som en vagel. Konsulterade en läkare som fick komma och titta. Han frågade vad som var problemet och jag visade och förklarade hur den stör mig i mitt seende. 

Då backade han rakt ut från mig där jag satt på britsen och sa: Äsch, du ser visst mig när jag står här. 

Jag blev alldeles tagen av hans kommentar och tänkte att hur vet han det. Jag svarade att ja det gör jag när du står där. Men flyttar du åt ett annat håll så är den i vägen. 

Jaha, då skickar jag en remiss till ögon på Us, sa han och lämnade rummet. 

Idag hade jag den tiden på US. Lämnade stugan i morse för att åka till sjukhuset. Träffade en oerhört behaglig man som hette Boris. Han läste på remissen och sa:

– Då ska vi se vad du har för bekymmer. På remissen står det ”ömt och knöligt”. 

Och jag tänkte plötsligt stt vänta nu, är jag på bröstmottagningen igen? Är jag inte på ögonkliniken? 

Det blev en konstig situation där jag satt och skrattade för mig sjölv samtidigt som jag undrade vad det var för remiss som hade skickats egentligen. Vad hade VC misstänkt som de inte hade berättat för mig? 

Efter alla fotograferingar och undersökningar så visade det sig iallafall att ”knölen” inte är farlig. Vilket jag inte hade varit orolig för ens. Det är inte en vagel heller. Utan en inflammation som ska behandlas med koksaltsbad och kortisonsalva i fyra veckor. 

Så kan det gå. Herregud! Det är mycket ömma knölar nu, känner jag. 

Nu är jag tillbaka i stugan igen. 

All kärlek! 

Dagarna går om varandra. Ingen koll vilken dag det är. Torsdag eller lördag. Spelar ingen skillnad. Just nu är det totalt oviktigt. 

Lägga till med båten går klockrent. Tampar och fendrar, ankare och bojar, vinden och bryggan bara är på våran sida. 

En lunch med den här utsikten. 

Glittret i vattnet.  Det är så otroligt vackert. Att nåt som i vissa fall känns så läskigt,  samtidigt är så oändligt vackert. 

Ett museum i en lada. Med innehåll av grejer som av en del ger mig Flashback från min egen barndom. Att jag har blivit så pass gammal att det jag själv har upplevt numera finns på museum är ju …. tänkvärt. 

En andningspaus på vår brygga en eftermiddag tillsammans med mina fina svärisar.

Och putsat fönster så jäkla fint att det speglar sig i natten. 

Livet ändå. Så värt att fira egentligen varje dag. Jag ska påminna mig själv en gråmulen och daskig tisdag i november att det finns alltid nåt att glädja mig för. Att fira. Jag vill inte leva ett liv där stress och trötthet tar över. Med påföljd en känsla av otillräcklighet. Jag ska bli bättre på att ta vara de små sakerna. Ännu bättre än vad jag redan är. Jag ska ge mig själv lite mer semesterkänsla under hela året. Inte bara under några futtiga dagar på sommaren. 

Jag tror mycket av ens egna lycka ligger i känslan av att kunna påverka sin egen vardag. Att inneha känslan av att det jag både gör och säger gör skillnad. Både på jobbet och privat. Det ger en sorts frihetskänsla som är livsviktig tror jag. Att känna att man kan påverka sin egen situation. 

Frihet kan även vara att bara lägga sig ner och kunna läsa boken man längtat efter. På en soffa som man har målat tillsammans med sin man och på dynor som sin svärmor har sytt. 


En fin sommarkväll. Kan vara måndagkväll just nu. Inte så noga. Eller förresten, det är ju skitnoga. För om det är måndag idag behöver jag ta en paus från landet i morgon och besöka ögonläkare. För då är det ju tisdag den 25 juli i morgon. 

Läget lugnt. 

All kärlek.