En härlig födelsedagshelg – tack 

Hörni! 

Har en sån jäkla bra idé! Fyll år i augusti. Och så firar ni födelsedagen i oktober. Också. Så himla chill. 

Jag kom hem från jobbet i fredags och firandet började redan då kan man säga. Bara älskar födelsedagspresenter som håller så här länge. Som en liten karamell som man suger riktigt länge på. Ni vet när man väntar på en helg som man ser fram emot sådär löjligt mycket. Sådär mycket att nånstans vill man inte ens att helgen ska komma, för då vet man att den liksom snart är slut. 

Fredagsmyset blev färska räkor och ost. Smaskens. Och som alltid när det vankas skaldjur hos oss så har det varit soptömning samma dag, så räkspillet hamnar alltid i botten av en tom tunna. Och hinner således börja dofta färska hallon tills det är dags för nästa tömning om två veckor. Slår aldrig fel. 

Upp tidigt lördagsmorgon. Adam körde maken o mig till stationen där tåget väntade på oss så fint. Bra SJ. 

Har nog Aldrig åkt tåg tillsammans innan faktiskt. 

Efter biljettkoll i mobilen serverades en liten frukostbox till säte 44 o 45 där vi satt. Två knappa timmar senare anlände vi huvudstan. 

Incheckning på Scandic Haymarket vid Hötorget. Hotellrum. Vad är det absolut första ni alltid brukar göra när ni kommer in på ett hotelrum? Alla har vi säkert nån liten skämsig rutin på hur vi beter oss. Jag brukar alltid konstigt nog kolla ut genom fönstret. 

Och utanför vårt fönster denna gång stod alla försäljningsstånd där de sålde kantareller till halva priset hela helgen. 

Pit-stop på Riche. Medan vi bokade bord till kvällen så passade vi på att fylla på vätskedepåerna en aning. Välbehövligt. 

Efter flera timmar flummandes runt på stan hamnade vi åter på hotellet. 

Och så stod han plötsligt där borta på andra sidan bardisken. Maken. Jag tittade upp och såg att han samtidigt tittade på mig. En skön känsla av samhörighet ändå. Typ ”du o jag”. Mot världen. Mannen som syns till höger i bild trodde nog att jag fotade honom. Tji fick han! 

Efter ytterligare några timmar, samt efter en väldigt god middag på Riche, vandrade vi i mörkret igenom Berszeli- park. 


Tillbaka på brottsplatsen. Där allt en gång började 1995. Vi tänkte att en drink vid baren där de första nyfikna, trevande samtalen inleddes av två livsglada då 24-åringar, var på sin plats. Fortfarande två livsglada. Dock ej 24 längre. 

Skål för livet. 

Sen behövde vi inte promenera så särskilt långt tills vi kom till nästa anhalt på min födelsedagspresent. Några meter till sidan utanför Berns ligger China teatern och här skulle vi se musikalen The Book of mormon. Med Linus Wahlgren och per Andersson. 

En av alla kändis-spotar den här helgen. Björn Gustafsson och Little Jinder var på samma föreställning som vi. De passade också på att ta lite luft i pausen. 

Asså – vilken föreställning. Så otroligt bra det här var!! Vi skrattade högt nästan hela kvällen. Rekommenderar den verkligen varmt. 

Söndagmorgon och Hötorget hade förvandlats till en enda stor Loppis. Och det var dags för oss att ta hissen ner till frullen. 


Och så det här. Att gå ut ut ur hissen. För att gå till rummet – vilket håll skulle man egentligen gå åt….höger….

……eller vänster? Det ser ju precis likadant ut överallt. Och när hissen hade dörrar åt båda hållen var det ju helt omöjligt att veta på vilken sida dörrarna skulle öppnas åt varje gång när vi nådde våning tre. Och således helt omöjligt att komma ihåg åt vilket håll vi skulle gå åt när vi kom ut ur hissen. 

Asså –  gick fel alla gånger. 

Till slut koncentrerade jag mig så väldigt mycket på för att gå åt rätt håll – och kände mig riktigt nöjd med mig själv – ja då gick Anders åt det andra hållet ändå. Va fan! Hade jag fel iallafall? Så jag med min vana trogen, vände och följde efter honom. 

Och då hittade jag honom ståendes så här. Lutandes helt tröstlös mot väggen i ett gapflabb. Han ville ju bara lura sin fru en smula. Och han trodde att jag kanske var på hugget och skojade tillbaka då jag vände. Men nä. Och jag litar ju för sjutton på honom. Åh herregud vad jag skrattade! Hahahahahahahah! 

Väldigt roligt! När min enorma anpassningsbarhet så att säga går till absurdum. 

Färsk juice to-go. Tog en sportig sak med äpple, ananas och passionsfrukt. 

En väldigt vacker höstdag som Stockholm bjussade på denna söndag. 

En enkel lunch i Kungsträdgården. Utomhus under oktobersolen. 


Till slut på väg hem. Med sportradion i öronen. Då är livet som allra bäst. 

Stort och innerligt tack för den här födelsedagspresenten, darling!  Det gör vi om snart igen! Då kan vi fira nåt annat! 

All kärlek! 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s