Grattis till Sverige idag! Grattis till den svenska gula och blåa flaggan som just idag vajar så väldigt vackert till den sommarblåa himlen och den gula solens stärkande strålar.
Jag vill även passa på att säga grattis till oss som faktiskt har turen att få leva och bo i vårt finfina land.
Här sitter jag med min underbara familj. Vi sitter på en bänk i Kiev och är precis på väg till en fotbollsmatch mellan Sverige och England i EM 2012. Väldigt uppklädda och taggade.
Min man och jag sitter på varsin sida om våra älskade, fantastiska barn. Våra barn som vi när killarna var små, hade möjlighet att få vara förädrarlediga med. I nästan ett och ett halvt år kunde vi umgås med de bästa människorna i våra liv och knyta an till varandra i våran lilla familj.
Jag är så in i Norden tacksam över att jag som förälder bor just här. När mina barn har varit sjuka har jag kunnat ta dem till doktorn. Helt utan kostnad. Jag har kunnat ta dem till tandläkaren. Helt utan kostnad. För detta, som är lätt att bara ta för givet, betalar jag mer än gärna skatt.
Jag är så oerhört tacksam över att jag i vårt land kan tycka och tänka vad jag vill. Om jag vill säga högt att jag gillar monarkin kan jag yppa det. Vissa kan ju undra varför jag gillar kungahuset, men jag får säga det. Jag får gilla vad jag vill. Och jag får ogilla vad jag vill. Hade jag ogillat kungahuset hade jag fått säga det också. Och säga det högt.
Jag har genom åren övat på just det här faktiskt. Att våga uttrycka vad jag tycker. Att våga ta min plats. Jag har övat på att förstå att även mina åsikter är nåt att räkna med. Att mina åsikter faktiskt är lika mycket värda som alla andras. Det har inte alltid varit helt självklart för mig. Min enorma anpassningsförmåga, som även har varit min styrka, har här varit en stor tjuv i dramat.
Bara det här att skriva på en blogg. Det är verkligen jätteroligt att skriva. Älskar det. Men ibland känns det en aning läskigt och pirrigt att trycka med fingret på publicera-knappen.
För vad ska ni andra tycka? Medan det för mig är ren terapi kanske.
Önskar er alla en härlig fortsättning på den här nationaldagen. Och jag skickar med en hälsning till er alla att våga ta er självklara plats i tillvaron.
All kärlek!
Life of Ingela 