När vår yngsta son var ungefär 3-4 år satt han i mitt knä vid köksbordet. Plötsligt både hörde och kände jag att han släppte en riktig go fis.
Snabbt som ögat tog jag min hand bakom ryggen på honom och utbrast: Kolla! Jag tog den! Jag fångade den! Jag har din fis!
Och så tog jag fram min knutna näve och berättade för den något förvånade sonen att den minsann låg där innanför.
Sen hämtade jag en gammal glasburk i skåpet, öppnade locket och släppte fisen rakt ner i burken. Snabbt som attan satte jag på locket igen. Skrev en liten namnlapp på locket och vips hade vi skapat familjens första Fisburk.
Som vi skrattade!
Idag läser jag detta.
https://www.expressen.se/noje/tv-stjarnan-saljer–sina-pruttar-pa-burk/
Hahaha! Jag smäller av!
Undrar hur mycket sonens Fisburk är värd i dagens läge såhär nästan 20 år senare? Tänk om vi har en liten dyrgrip liggandes i skåpet? Kanske skulle kunna få 10000kr för den också? Nån intresserad?
All kärlek 💩
Life of Ingela 