Han satte sig bakom ratten. Ingen skylt. Ingen handledare.
Första gången helt på egen hand. Klarade uppkörningen galant tidigsre under dagen.
Och så drog han. Bara sådär. Mot friheten och vidare.
Asså. Känslan. Så märklig. Så stolt. Så mycket av så mycket.
Att se honom bara dra iväg. Stort. Så väldigt stort. Mindes plötsligt min egen jungfrutur. Mindes frihetskänslan. Mindes lyckan.
När jag såg bakdelen på bilen försvinna bakom kröken. Ville samtidigt bara skrika efter honom – ha så himla kul – men – kör försiktigt – var rädd om dig – frihet under ansvar – det finns bara en som du!!
Stort grattis älskade unge man till körkortet. Världen väntar på dig!