Stor, stark och modig

Du är Stor, stark och modig.

Stor som i att ha ett tryggt och varmt och kärleksfullt hjärta. Oavsett.

Stark som i att ha styrka nog att stå upp för den du är. Fast det är jobbigt.

Modig som i att våga – fast du är livrädd.

Livet. Oerhört tufft ibland. När mina söner var små och kom hem från skolan och hade haft det jobbigt, hade vi som ett eget, heligt mantra som jag av hela mitt hjärta försökte pumpa in i grabbarna. Du är stor, du är stark och du är modig!

Du är stor som i att försöker ”bry ifrån” om de eller det som gjorde/gör din vardag så väldigt jobbig – du har styrka nog som gör att du tar din absoluta rättmätiga plats här i världen – du är modig nog som vågar, fast du är livrädd.

Mantrat lever kvar än idag. Fortfarande händer det att jag tex sätter upp lappar på deras garderober. Än idag händer det att jag tex lägger lappar i deras skor. Än idag är just stor,stark och modig ett mantra som är högst angeläget – när världen är precis helt upp och nervänd och verkligheten absolut inte ser ut som den gjorde igår.

Säg till dig själv – jag är stor, jag är stark, jag är modig. Hur liten du för tillfället än känner dig.

Jag försöker också att vara stor, stark och modig. Hela tiden. Varje dag. Varje timme. Varje minut. Men. Det är verkligen inte alls särskilt lätt. Jag kämpar på. Jag också.

Jag försöker verkligen att ha ett öppet, stort och kärleksfullt hjärta. Oavsett. Jag försöker verkligen känna styrkan i att jag har lika stor rätt till min plats här på jorden som alla andra. Jag är självklart livrädd ibland, men med darriga ben och med ett hårt, slående hjärta försöker jag slänga mig ut ändå. Eller, slänga och slänga förresten. Ibland kanske jag bara tar ett litet steg i taget. Det kan vara tufft. Det kan vara pirrigt. Det kan vara skitjobbigt. Modigheten sitter i att iallafall våga- fast jag är livrädd.

Vetskapen i att om jag inte gör det för mig själv. Vem gör det annars?

All kärlek ❤️