Hos frisören. Jag sätter mig i stolen och får ett svart förkläde hängandes över mina axlar. Det svarta över axlarna och det kritvita ljuset från typ strålkastarna i taket, gör att jag ser ju obeskrivligt blek ut i spegeln.
Hon ställer frågan, jaha, vad önskar du idag?
Först och främst vill jag ju att hon ska hjälpa mig att dölja allt det gråa som växer så det knakar ut från hårbotten. Men i skenet av det skarpa ljuset ser jag även alla mina sprickor runt ögonen , som jag iofs har fått för att jag har skrattat så mycket genom livet, och sen de små fårorna som liksom ger liv och skuggor åt varandra där uppe i pannan.
Så jag ber henne lite snällt att jo, kanske kan du även hjälpa mig att göra nåt fint av dessa små landmärken?
Hon ler lite och börjar jobba.
Och som hon jobbar. Och hon gör det så bra. Hennes skalpmassage är fantastisk. Njuter av varje sekund.
Jag har självklart fått blåa små skydd till mina läsglasögon, så jag kan läsa allt skvaller, och så säger hon plötsligt, jo du ursäkta, kan du ta av dina glasögon för jag behöver torka lite här. Du är inte helt torr bakom öronen.
Haha! Vadå, vad sa du, undrar jag med ett stort leende, och tar ner brillorna.
Jo, du är inte torr bakom öronen.
Och just där och då börjar jag skratta så jag kiknar. Rakt ut bara.
Men tack snälla, du har gjort min dag, säger jag, är jag så ung alltså? Att jag inte ens är torr bakom öronen!?
Och herregud så roligt! Helt underbart!
Så trots läsbrillor och gråa hår, sprickor och fåror så är man helt enkelt inte äldre än vad man är torr bakom öronen.
All kärlek!