För en vecka sen tog vi en liten semester från semestern. Vi drog till Västervik från stugan ett dygn. Årets sommarstad 2020. Checkade in på Slottsholmen On Water, deras flytande hotel. Med ett Visfestivals – paket såsom övernattning och femrättersmeny med festivalen på storbildsskärm under tiden.
Ett av de så kallade landmärkena från Västervik är deras årliga Visfestival som de har arrangerat i slottsruinen sedan 1966. I år firade de alltså 55 år. sommaren 2020 har dock blivit ett litet annorlunda år. Även för visfestivalen såklart. Arrangörerna ville verkligen absolut inte ställa in hela alltet. Utan hittade en egen lösning. Artisterna kom således som de brukar. Och som publik hade de bjudit in 49 stycken anställda från vården varje kväll. Fint intiativ. Och så sände de livestreaming samtidigt.

Men först en heldag i stan. Med en sushi lunch i hamnen.

Den lilla terassen utanför vårt rum.


Middagen tog väl en sisådär fem timmar att genomföra. Tur vi inte hade särskilt brådis.


När kvällen var slut, all mat uppäten och musiken hade tystnat satt vi kvar en stund. Och plötsligt kom alla artister med Jill Johnsson i spetsen, in där vi satt. De skulle också avnjuta en smarrig matstund. Sådär klockan 23.30. Vi välkomnade in dem till oss. Tror dock inte att deras måltid pågick i fem timmar. Men. You never know.

Kvällsutsikten från terassen.

Morgonutsikten.
På morgonkulan var det dags att äta Frulle. Även den med Jill Johnsson. Min nya kompis. Hon kanske inte är så mycket kompis med mig i och för sig. Men jag är iallafall med henne. Så kan man säga.
All kärlek ❤️