Månad: augusti 2023

Våren har varit en enda lång förberedelse. En enda lång förberedelse för just den här dagen.

Som han har slitit. Kollat upp. Fixat. Donat.

Fram tills idag. I morse var det dags. I morse 03.30 drog vi till Arlanda.

För en helt ny tillvaro i Paris. Inte för mig och maken. Men för sonen.

Vad väntar i Paris då? Jo, där väntar inget annat än just livet. Livet med bland annat massor av nya härliga erfarenheter och spännande upplevelser. Massor av nya intressanta möten och livslånga lärdomar. Nya självinsikter och så plugg där emellan.

Förväntansfull och pirrig. Målmedveten och resfebrig. Allt på samma gång. Många känslor i kroppen. Inte bara hos mamman.

Nu vet jag att han är på plats. I sin nya lägenhet. Där han ska bo den närmaste tiden. Men va? Vänta. Ska han bo där? I en lägenhet? I Paris? Ja, jösses!

Hittade rätt perrong och tog tåget från Charles de Gaulle. In till stan. Hittade rätt gata. Portkoden in i trapphuset funkade. Nycklarna låg som de skulle på aviserad plats. Och lägenheten låg där den skulle. Herregud, sån tur! För hur vet man att den ens existerar egentligen? Hur vet man att hyresvärden är seriös? När samtalet kom att han var på plats kände jag att jag kunde börja andas ordentligt igen.

Lev dina drömmar nu, älskade unge ❤️

All kärlek ❤️

I förra veckan fyllde min mamma 75 år. Stort grattis till världens bästa mamma som när hon fyllde 70 önskade sig ett fallskärmshopp i present. Brorsan och jag tvekade först, men har man en mamma som bland annat har ridit på hästar i Peru, vandrat i Nepal, flugit luftballong, badat på island och och åkt Hurtigrutten, så var det ändå en perfekt present till just henne.

I år blev det något lugnare kan man säga.

Men, det som hände var ändå bland det konstigaste. Hur stora är oddsen egentligen?

På födelsedagskvällen ringde mammas telefon och det var hennes väninna som undrade om mamma hade fått sina blommor. Blommor som väninnan hade ställt i en vas och sedan ställt i en blå hink utanför mammas ytterdörr. Trodde hon. Men mamma hade inte sett några blommor.

Mamma knatade ner för trappan i trapphuset för ett annat ärende och träffade då på sin granne som bor i lägenheten nedanför.

Av en händelse så frågade mamma om han hade sett några blommor ståendes i en blå hink nånstans. Det hade han. De hade nämligen stått utanför hans dörr. Jaha, sa mamma, gjorde de det? Jajamänsan, svarade han.

Så trevligt, fortsatte mamma, de var nog till mig, för jag fyller år idag.

Haha, skrattade plötsligt grannen och berättade att han trodde de var till honom ”för jag fyller också år idag!” Han berättade glatt vidare att det även följde med ett paket i hinken också. Och med ett leende sa han att det hade han minsann redan öppnat! Chokladpraliner. ”Och de har jag ju nästan ätit upp!” Så stod de där o skrattade båda två.

Haha! Ja jösses! Så himla festligt! Hur kan det ens hända? Mammas väninna grattade två i en, kan man säga.

De kom fram till att pralinerna kunde han behålla. Och mamma tog med sig blommorna och hinken upp till sig.

All kärlek ❤️